Mega Fortune Dreams och uppföljaren som räknar likadant

Mega Fortune Dreams kom 2014 som uppföljare till ett av branschens mest kända jackpottspel. De två liknar varandra på ytan, med samma tema och samma tre potter, och beskrivs ofta som att det ena bara är en modernare version av det andra. Bryter man ned dem visar det sig att nästan allt i spelkänslan skiljer sig medan det som avgör kostnaden är identiskt.

Uppföljaren som ser ut som originalet

Uppföljare är ovanliga i den här branschen på ett sätt som är värt att notera. En automat som fungerar byts sällan ut, den kompletteras, och båda spelen ligger i lobbyerna samtidigt sedan över tio år. Det ställer utvecklaren inför en märklig uppgift: att bygga något tillräckligt annorlunda för att motivera sin plats, utan att göra det som redan fungerar sämre.

Grundformatet är detsamma: fem hjul, tre rader och ett tema av yachter, champagne och diamanter. Bonusen når du genom tre hjulsymboler och tas till ett hjul med flera ringar där de tre potterna ligger, med Rapid ytterst och Mega innerst.

Skillnaderna börjar redan i uppställningen. Uppföljaren har 20 fasta vinstlinjer mot originalets 25, och bonussymbolerna faller på hjul tre, fyra och fem i stället för på ett, två och tre. Insatserna ligger mellan 0,20 och 80 i spelets valuta, vilket motsvarar ungefär två till åttahundra kronor.

Wildsymbolen är den tydligaste nyheten. Den ersätter allt utom scatter och bonussymbol, och tre eller fler wilds på samma snurr utlöser ett gratissnurr där de ligger kvar på plats. Fem wilds på en vinstlinje ger 250 gånger insatsen, vilket vid 40 kronor per snurr blir 10 000 kronor.

Frispelen fungerar också annorlunda. Tre, fyra eller fem scatter ger 10, 15 eller 20 snurr med en multiplikator som börjar på tre gånger, och varje scatter under rundan höjer den eller lägger till fler snurr. Taket ligger på tio gånger.

Bonusrundan är också något generösare i uppföljaren. Att nå hjulet ger enligt speldokumentationen minst insatsen tillbaka, vilket innebär att utlösningen aldrig blir en ren förlust även när ingen pott faller. Det är en liten sak i statistiken och en märkbar sak i upplevelsen.

Insatsspannet är också bredare än man kanske väntar sig. Från tjugo öre till åttio i spelets valuta per snurr innebär att samma spel vänder sig till någon som spelar för hundralappar i månaden och till någon som spelar för tusenlappar i timmen. Vilket av de två man är avgör vad allt nedan betyder i kronor.

Vad som ändrades

Sammanställer man de mätbara skillnaderna framträder två spel med helt olika karaktär.

Raden om träfffrekvens är den som märks mest under en kväll. I originalet kommer en vinst på ungefär varannan snurr, i uppföljaren på var tredje. Det är skillnaden mellan ett spel som hela tiden ger något litet och ett som går tomt i längre perioder.

Raden om maxvinst är den andra halvan av samma sak. Uppföljaren kan ge nästan tio gånger så stort utfall som originalet utan att potten faller, och de större utfallen är vad de tomma perioderna betalar för.

Det är samma avvägning som mellan vilket lågvolatilt och medelvolatilt spel som helst. Pengarna som inte betalas ut i småvinster betalas ut i stora, och vilket man föredrar är en fråga om vad man vill att en kväll ska kännas som.

En tredje skillnad finns i var bonussymbolerna faller. Att de i uppföljaren ligger på de tre högra hjulen i stället för de tre vänstra ändrar ingenting matematiskt, men det ändrar hur en snurr upplevs: symbolerna dyker upp sist i stället för först, och spänningen byggs upp åt andra hållet. Sådana val hör till dramaturgin snarare än till sannolikheterna.

Volatiliteten är den sammanfattande etiketten för allt detta. Utvecklaren klassar originalet som lågt och uppföljaren som medel, och den skillnaden följer direkt av träfffrekvensen och takvinsten. En låg klassning betyder inte att spelet är billigare utan att pengarna kommer tillbaka jämnare fördelade.

Vad som inte ändrades

Här kommer den uppgift som gör jämförelsen intressant, och den syns inte alls i spelupplevelsen.

Originalet anger 96,6 procent i återbetalning varav 7,6 procentenheter går till potterna. Uppföljaren anger 96,4 procent varav 7,5 procentenheter går dit. Drar man bort jackpotandelen från totalen landar båda spelen på 88,9 procent i löpande utdelning.

Det betyder att kostnaden per timme är densamma. Med 720 snurr i timmen och fem kronors insats omsätts 3 600 kronor, och vid 88,9 procent blir den förväntade kostnaden 400 kronor i timmen i båda spelen. En vanlig automat med 96 procent kostar 144 kronor på samma timme.

Slutsatsen är att valet mellan de två inte är ett ekonomiskt val utan ett smakval. Det ena spelet ger många små vinster och sällan något stort, det andra tvärtom, medan summan över tid är identisk. Det är ovanligt tydligt just här eftersom utvecklaren publicerat uppdelningen för båda.

Vad de 7,5 procentenheterna betyder i praktiken har vi gått igenom utförligare på sidan om originalet. Kortversionen är att andelen till potten är verkliga pengar som betalas ut, fast koncentrerat till ett fåtal utfall i stället för fördelat över många.

Det säger också något om hur en uppföljare byggs. Utvecklaren har behållit den ekonomiska ramen exakt och lagt om allt annat, vilket är det motsatta mot vad de flesta antar. Man skulle gissa att en modernare version är antingen generösare eller snålare, medan sanningen är att den är identisk och känns helt annorlunda.

Det finns ett förbehåll att ta med. Uppgifterna om träfffrekvens och volatilitet kommer från utvecklarens dokumentation och från speldatabaser som sammanställer den, medan olika källor ibland anger något olika siffror för samma spel. Storleksordningen är däremot samstämmig, och skillnaden mellan varannan och var tredje snurr står sig oavsett vilken källa man väljer.

Detsamma gäller lanseringsåret. Flera källor anger 2014 medan enstaka anger 2015 eller 2016, sannolikt för att spelet rullades ut i omgångar eller byggdes om i modernare teknik i efterhand. Vi anger 2014 eftersom det är den uppgift som återkommer mest, och årtalet spelar ingen roll för något i resonemanget ovan.

Reglerna som gäller båda

Ett par bestämmelser är värda att känna till, och de gäller varje automat hos en svensk licenshavare.

Enligt 14 kap. 4 § spellagen (2018:1138) ska all relevant information om spelet, inklusive vinstmöjligheter och regler, hållas lättillgänglig för spelaren och vara på svenska. Återbetalningen och vinsttabellen finns därför i spelets informationsruta, och siffran gäller den lobby du står i eftersom samma titel kan köras med olika konfiguration hos olika casinon.

Enligt 14 kap. 5 § är det inte tillåtet att utforma spel så att spelaren får intryck av att vara nära att vinna när så inte är fallet. Samma paragraf säger att provspel inte får ha ett annat slumpmässigt utfall än spel med insatser, vilket gör ett demoläge användbart för att se hur ofta bonusen och frispelen löser ut.

Enligt 14 kap. 6 § ska spelaren aktivt ange och bekräfta sin insats. Autospel förekommer i båda spelen, och den funktionen ändrar inte att insatsen är ditt beslut och inte spelets.

Den gamla texten på den här sidan innehöll en riktig iakttagelse som är värd att upprepa: potterna faller slumpmässigt och inte beroende på insatsens storlek, vilket innebär att alla har samma chans per snurr. Det som insatsen påverkar är hur mycket varje snurr kostar och hur stor utbetalningen blir, inte sannolikheten.

Frågan om potterna hör också hit. De två spelen har skilda potter som matas av spelare i respektive spel, vilket innebär att räknarna står olika högt vid olika tillfällen. Att välja det spel vars räknare står högst är rationellt i den meningen att utfallet blir större, medan sannolikheten att nå det är oförändrad.

En sista bestämmelse är värd att nämna eftersom den ofta glöms bort. Kravet på lättillgänglig information gäller inte bara återbetalningen utan också reglerna, vilket innebär att villkoren för bonusrundan och för hur potterna utlöses ska gå att läsa i spelet. För ett jackpottspel är det den mest relevanta delen av informationsrutan, och den är också den som flest hoppar över.

Vilken av dem passar vem

Med samma kostnad per timme handlar valet om hur du vill att pengarna ska fördela sig över kvällen.

Originalet passar den som vill ha jämn drift. En vinst på ungefär varannan snurr håller saldot i rörelse och gör att pengarna räcker längre i upplevd tid, även om den förväntade kostnaden är densamma. Det är också det spel som är enklare att ha på i bakgrunden.

Uppföljaren passar den som vill kunna få något stort utan att potten faller. En takvinst på 21 000 gånger insatsen är ett helt annat spann än originalets, och respinfunktionen med klistrade wilds ger fler tillfällen där något oväntat kan hända.

Den som mest är ute efter potterna kan välja fritt. Konstruktionen är densamma, andelen till potterna är densamma, och vilket av spelen som råkar ha högst räknare just nu är den enda skillnad som betyder något för den avsikten.

Ett litet förbehåll hör till även där. En pott som står högt har stått högt en tid, vilket bara betyder att den inte fallit ännu och inte att den är närmare att falla. Det är samma missförstånd som gäller för varje progressiv pott, och det påverkar inte slutsatsen att en högre räknare ger ett större utfall om den faller.

Den som inte är ute efter potterna alls bör däremot titta på något annat. En löpande utdelning på 88,9 procent mot 96 i ett spel utan pott är en skillnad på nästan tre gånger i kostnad per timme, och den betalar för en möjlighet man inte tänkt använda.

Det är för övrigt den enda slutsats i den här genomgången som är entydig. Valet mellan de två jackpottspelen är en smakfråga, medan valet mellan ett jackpottspel och ett spel utan pott är ett ekonomiskt val med ett tydligt svar beroende på vad man är ute efter. Att blanda ihop de två frågorna är vanligt, och det är dyrare än att välja fel av de två spelen ovan.

Vill du hålla koll på hur länge du spelar snarare än på hur högt räknaren står har vi skrivit utförligt om tids- och inloggningsgränser på annat håll här. Uppgifterna ovan är hämtade från utvecklarens dokumentation, och siffran i den lobby du står i är den som gäller.

Det som gör den här jämförelsen värd att göra är att den är ovanligt ren. Två spel från samma utvecklare, med samma tema, samma potter och samma ekonomiska ram, där allt som skiljer dem åt ligger i hur utfallen fördelas. Det är i praktiken ett kontrollerat experiment i vad volatilitet gör med en spelupplevelse när priset hålls konstant.

Slutsatsen går att ta med sig till vilket spelval som helst. Två automater med samma återbetalning kan ge helt olika kvällar, och den som väljer efter känsla väljer inte fel så länge hen vet att priset är detsamma. Det är först när återbetalningen skiljer sig som valet också blir ekonomiskt, och den siffran står i informationsrutan i båda fallen.